Nyheter

HFD ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende utomståenderegeln

I en dom den 19 oktober 2022 finner Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att utomståenderegeln inte är tillämplig när de aktiva delägarna och de utomstående delägarna inte samtidigt ägt aktier i verksamhets­bolaget under fem hela år.

Bakgrund

En delägare som arbetar aktivt i ett fåmansbolag innehar som huvudregel kvalificerade andelar vilka omfattas av särskilda beskattningsregler avseende utdelning och kapitalvinst. Syftet med reglerna är att motverka att det som i realiteten är arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapital­inkomster. Om utomstående ägare i betydande omfattning äger andel i fåmansbolaget och har rätt till utdelning, anses en andel enligt den s.k. utomståenderegeln endast kvalificerad om det finns särskilda skäl. Med betydande omfattning avses 30 procent.

I målet hade fyra delägare gemensamt grundat ett bolag 2001 i vilket de sedan arbetat aktivt. Samtliga delägare ägde sina andelar i verksamhetsbolaget via privata ägarbolag. Efter en omstrukturering i juni 2014 såldes verksamhetsbolaget till en riskkapitalfond som förvärvade andelarna genom ett helägt holdingbolag. I samband med försäljningen av verksamhetsbolaget återinvesterade samtliga delägare via sina privata ägarbolag i fondens holdingbolag. Under 2016 sålde fonden holdingbolaget till en annan riskkapitalfond som i sin tur förvärvade andelarna via ett holdingbolag. Återigen återinvesterade delägarna i det nya holdingbolaget i samband med försäljningen.

I augusti 2020 upprepades förfarandet och den nya fonden sålde sitt holdingbolag till en tredje riskkapitalfond som förvärvade via ett holdingbolag. Den här gången skedde delägarnas återinvestering i det tredje holdingbolaget dock inte i samband med försäljningen, utan först i september 2020.

Delägarna ansökte om förhandsbesked för att få svar på om det utomstående ägandet i verksamhets­bolaget innebar att utomståenderegeln var tillämplig så att deras respektive andelar i de privata ägarbolagen inte var kvalificerade.

Skatterättsnämnden konstaterade att det sedan juni 2014 funnits utomstående ägande i verksamhetsbolaget i sådan omfattning som krävs för att tillämpa utomståenderegeln. Den omständigheten att ägarna under denna tid avyttrat sina innehav för att i nära anslutning på nytt investera medel i det tredje holdingbolaget så att de blivit indirekta ägare till verksamhetsbolaget innebar enligt nämnden inte något annat än att detta skulle ingå i prövningen av om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.

HFD:s bedömning

HFD anför inledningsvis att det av praxis framgår att den omständigheten att det utomstående ägandet avser ett indirekt ägt bolag där delägarna är verksamma, och inte det direktägda bolaget, inte hindrar en tillämpning av utomståenderegeln (RÅ 2007 not. 1). Däremot förutsätter utomståenderegeln att delägarna och de utomstående ägarna antingen direkt eller indirekt äger andelar i verksamhetsbolaget samtidigt (HFD 2015 ref. 13). Vid bedömningen om utomståenderegeln är tillämplig ska förhållanden under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

HFD konstaterar att det funnits ett avbrott i delägarnas ägande i verksamhetsbolaget efter att de avyttrat sina indirekta innehav i det bolaget i augusti 2020 och först i ett senare skede, september 2020, återinvesterat i det nya holdingbolaget. Det hade således inte funnits samtidigt ägande av de aktiva och de utomstående ägarna i verksamhetsbolaget under hela femårsperioden. HFD ansåg inte heller att det fanns anledning att frångå kravet på att utomstående ägande skulle ha förelegat under hela femårsperioden. Mot den bakgrunden ansåg HFD att utomståenderegeln inte var tillämplig.

Kommentar

Sedan tidigare är det klart att en tillämpning av utomståenderegeln förutsätter att det utomstående ägandet föreligger när utdelning lämnas eller försäljning sker för att de särskilda skattereglerna för kvalificerade andelar inte ska vara tillämpliga. Bortsett från något enstaka undantagsfall har det i praxis även krävts att det utomstående ägandet har förelegat under hela de fem föregående beskattnings­åren eller sedan verksamheten påbörjades.

Eftersom det i målet funnits en lucka på drygt en månad när de aktiva ägarna och de utomstående ägarna inte samtidigt varit delägare i verksamhetsbolaget var det inte överraskande att HFD ändrade Skatterättsnämndens bedömning. Av domskälen framgår dock att HFD inte anser att det funnits en lucka i det utomstående ägandet när de aktiva delägarna återinvesterade ”i samband med” försäljningarna 2014 och 2016. Det framgår inte om dessa återinvesteringar skett samma dag som försäljningarna eller om några dagar förflutit däremellan.  

Vid försäljningar och återinvesteringar där de aktiva delägarnas skattesituation är beroende av kontinuerligt utomstående ägande bör således återinvesteringen ske i samband med försäljningen. Det är oklart om återinvesteringen också måste ske samma dag som försäljningen eller om en eller ett par dagar kan gå utan att det kontinuerliga utomstående ägandet anses brutet. Vill man vara helt säker bör dock återinvesteringen ske samma dag som försäljningen.  

Har ni några frågor om utomståenderegeln eller fåmansföretagsreglerna generellt? Tveka inte att kontakta oss.

Dela detta med dina kontakter

Fler nyheter

Återbetalning av beviljade bidrag och fullföljdskravet

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för hur stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska hantera återbetalda bidrag vid fullföljdsberäkningen. Bakgrund Stiftelser, ideella föreningar och

Ränteavdrag och kommissionärs-förhållanden

Skatteverket har kommit med ett ställningstagande avseende tillämpningen av reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton vid skatterättsliga kommissionärsförhållanden. I ställningstagandet tydliggörs hur hanteringen av ränteintäkter