Regeringen föreslår att bolag med koncernbidragsspärrade underskott ska kunna använda större del av sitt underskott. Syftet är att bolag med underskott fullt ut ska kunna nyttja underskottet mot årets överskott och därmed inte behöva betala bolagsskatt. Ändringen kan sägas vara en reparation av en regeländring som gjordes 2019. Genom denna justering överensstämmer reglerna bättre med sitt syfte.
Från och med 1 januari 2019 gäller nya regler för ränteavdrag i bolagssektorn. Reglerna innebär förenklat att bolag maximalt får dra av ett negativt räntenetto motsvarande 30 procent av bolagets skattemässiga EBITDA. Med räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter och ränteinkomster.
Det nya regelverket är komplext och innebär en omfattande försvåring av bolagens skatteberäkningar, särskilt för större koncerner. I samband med införandet av denna EBITDA-begränsning gjordes också andra följdändringar i inkomstskattelagen. Bland annat ändrades beräkningen av överskottet hos bolag som har koncernbidragsspärrade underskott.
Koncernbidragsspärren innebär att underskott i ett bolag inte ska kunna nyttjas mot koncernbidrag från nya koncernbolag. Spärren gäller under fem år efter det år ett underskottsbolag blir föremål för ägarförändringar, eller då ett underskottsbolag eller moderbolaget till underskottsbolaget får det bestämmande inflytandet över ett nytt bolag.
Följdändringen i koncernbidragsspärren resulterade i att bolag med koncernbidragsspärrat underskott inte kunde nyttja sitt underskott fullt ut mot årets överskott, även om bolaget inte mottagit koncernbidrag från nya koncernbolag (dvs. från sådana bolag som koncernbidragsspärren gäller mot). Svenskt Näringsliv har i en hemställan om lagändring den 23 april 2019 lyft denna problematik och framfört att ändringarna medför att bolag med skattemässiga underskott ändå kan komma att behöva betala bolagsskatt.
Regeringen anser nu att denna effekt inte är förenlig med reglernas syfte och har föreslagit att bolag med koncernbidragsspärrade underskott ska kunna nyttja större delen av sitt underskott.
Förslaget innebär att bolag som har koncernbidragsspärrade underskott, och som inte fullt ut kan dra av sitt negativa räntenetto, får göra ett ”utökat underskottsavdrag”. Det är alltså fråga om ett ytterligare steg i sådana bolags skatteberäkningar, och som eliminerar den negativa effekten av regeländringen 2019. I vissa situationer ska även avdraget för negativt räntenetto justeras i ett ytterligare steg.
Det är positivt att regeringen kommit med ett förslag som ska åtgärda den icke avsedda effekten med regeländringen. Reglerna om ränteavdrag och koncernbidragsspärr är i grunden komplexa och mycket tekniska. Eftersom regeringens förslag innebär ett ytterligare steg i skatteberäkningen medför det också ytterligare komplexitet i regelverket som helhet. Den positiva effekten överväger dock eftersom bolag inte behöver betala bolagsskatt om de har skattemässiga underskott från tidigare år.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Det innebär att reglerna inte får någon retroaktiv verkan och omfattar således inte räkenskapsår 2019 och 2020.
Har du några frågor? Tveka inte att kontakt oss
