Nyheter

Nytt ställningstagande om utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder

Skatteverket har justerat sitt tidigare ställningstagande avseende utländska motsvarigheter till svenska värdepappers- och specialfonder (dnr 131 103422-17/111 från den 20 mars 2017). Det nya ställningstagandet innebär att den utländska fondens juridiska form i vissa fall saknar betydelse vid bedömningen av om den kan anses motsvara en svensk specialfond.

Det nya ställningstagandet

Liksom tidigare anser Skatteverket att fonder som omfattas av UCITS-direktivet utgör utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder oavsett vilken legal form fonden har. Vidare anser Skatteverket, liksom tidigare, att fonder etablerade utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte motsvarar svenska värdepappersfonder, men att dessa kan motsvara svenska specialfonder om vissa förutsättningar är uppfyllda. Ställningstagandet gäller dock inte för sådana utländska fonder där skattelagstiftningen i fondens hemland medför att fondens inkomster beskattas hos dess delägare.

Till skillnad från tidigare anser Skatteverket att fondens legala form saknar betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna i inkomstskattelagen som rör skattskyldigheten för utländska specialfonder, tillämpningen av skattskyldighetsbestämmelserna för utländska specialfonder i kupongskattelagen och vid bedömningen av vilka tillgångar som är tillåtna på ett investeringssparkonto. Däremot anser Skatteverket även fortsättningsvis att utländska fonder som är juridiska personer inte kan anses motsvara svenska specialfonder vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt för andelsinnehavare i inkomstskattelagen. Enbart utländska kontraktsrättsliga fonder och trustfonder kan enligt Skatteverket anses motsvara svenska specialfonder vid tillämpningen av dessa bestämmelser.

Bortsett från fondens legala form anser Skatteverket liksom tidigare att följande övriga kriterier måste vara uppfyllda för att en utländsk fond ska kunna motsvara en svensk specialfond.

  • Den ska ha tillstånd och stå under tillsyn i sitt hemland.
  • Dess tillgångar ska förvaras hos ett separat förvaringsinstitut.
  • Den ska få kapital från allmänheten eller en avgränsad krets investerare.
  • Den ska lösa in andelar på begäran av innehavarna med medel ur fondens tillgångar minst en gång per år.
  • Den ska enbart göra investeringar i sådana tillgångar som är tillåtna för svenska specialfonder.
  • Den ska tillämpa principerna om riskspridning.
  • Den ska tillhandahålla viss information.

Vid tillämpningen av kupongskattelagen anser Skatteverket dessutom att den utländska specialfonden måste höra hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Våra kommentarer

Frågan om betydelsen av utländska fonders juridiska status har varit högaktuell sedan Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2016 bedömde att en luxemburgsk fond (i form av en s.k. SICAV) inte kunde anses motsvara en svensk specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen på grund av att fonden utgjorde en juridisk person i sitt hemland (HFD 2016 ref. 22).

Mot bakgrund av HFD:s avgörande började Skatteverket tillämpa motsvarande synsätt även avseende andra bestämmelser i inkomstskattelagen och kupongskattelagen. Efter ungefär fyra år av osäkerhet och flertalet parallella domstolsprocesser konstaterade dock HFD att en utländsk fonds juridiska status inte i sig diskvalificerar fonden från att anses utgöra en utländsk specialfond vid tillämpningen av kupongskattelagens bestämmelser (HFD 2020 ref. 3). Nyligen har även EU-domstolen konstaterat att det strider mot de fria kapitalrörelserna i artikel 63 i EUF-fördraget om en lagstiftning medför en skillnad i behandling, inte beroende på i vilken stat ett företag för kollektiva investeringar är hemmahörande, utan på den rättsliga form företaget har (C‑342/20).

Efter ovanstående utveckling i praxis är det nu välkommet att Skatteverket också ändrar sitt tidigare ställningstagande, även om vi fortfarande anser att det finns delar i ställningstagandet som kan ifrågasättas.

Tveka inte att kontakta oss om ni har frågor rörande utländska fonder och hur Skatteverkets nya ställningstagande påverkar er.

Erik Frösdal
Partner
+46 73 152 50 28
erik.frosdal@unumtax.se

Dela detta med dina kontakter

Fler nyheter

Återbetalning av beviljade bidrag och fullföljdskravet

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för hur stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska hantera återbetalda bidrag vid fullföljdsberäkningen. Bakgrund Stiftelser, ideella föreningar och

Ränteavdrag och kommissionärs-förhållanden

Skatteverket har kommit med ett ställningstagande avseende tillämpningen av reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton vid skatterättsliga kommissionärsförhållanden. I ställningstagandet tydliggörs hur hanteringen av ränteintäkter