Nyheter

Ränteavdrag och kommissionärs-förhållanden

Skatteverket har kommit med ett ställningstagande avseende tillämpningen av reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton vid skatterättsliga kommissionärsförhållanden. I ställningstagandet tydliggörs hur hanteringen av ränteintäkter och räntekostnader i en kommissionärsverksamhet ska fördelas mellan parterna. Detta ökar möjligheterna för en mer fullständig utjämning av räntekostnader på koncernnivå.

Bakgrund

Enligt de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. inkomstskattelagen (IL) är ett negativt räntenetto endast avdragsgillt upp till 30 procent av ett företags avdragsunderlag, bestående av skattemässigt EBITDA, enligt den s.k. EBIDTA-regeln. Alternativt kan företag dra av ett negativt räntenetto upp till 5 mkr fördelat inom en intressegemenskap enligt den s.k. förenklingsregeln. Reglerna innebär att företag med ränteutgifter behöver räkna ut sitt räntenetto (ränteintäkter minskat med ränteutgifter) och sitt skattemässiga EBITDA. För företag som ingår i en större koncern kan detta vara en omfattande övning som görs under tidspress vid bokslutsarbetet.  

Inom en koncern kan koncernutjämning av räntenetton uppnås antingen genom koncernbidrag eller genom koncernkvittning. Koncernkvittning innebär att ett koncernbolag med positivt räntenetto drar av ett negativt räntenetto som uppstått hos ett annat koncernbolag. Även om koncernbidragsförutsättningar finns är det inte fullt ut möjligt att flytta avdragsunderlag inom en koncern. Det innebär att en fullständig koncernutjämning inte alltid uppnås. 

Med kommissionärsföretag avses bl.a. ett svenskt aktiebolag som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags räkning. De bolag för vars räkning näringsverksamheten bedrivs utgör s.k. kommittentföretag. Enligt bestämmelserna i 36 kap. IL ska ett kommittentföretag behandla resultatet från en kommissionärsverksamhet som en egen bedriven näringsverksamhet, innebärande att intäkter och kostnader från verksamheten ska tas upp av kommittentföretaget och inte kommissionärsföretaget. Ett kommissionärsföretag får bedriva viss begränsad näringsverksamhet vid sidan av kommissionärsverksamheten. Kommissionärsföretag kan således bedriva dels en kommissionärsverksamhet (som beskattas hos kommittentföretaget), dels en egen näringsverksamhet för vilken företaget är skattskyldigt.

Fördelning av räntekostnader och ränteintäkter inom en kommissionärsverksamhet regleras inte i 24 kap. IL och berörs inte heller i förarbetena till de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Med anledning av detta har Skatteverket kommit med ett ställningstagande om hur verket anser att fördelningen ska ske.

Fördelning av räntekostnader och ränteintäkter

Enligt Skatteverkets ställningstagande ska ränteintäkter och räntekostnader som hör till en kommissionärsverksamhet tas upp av kommittentföretaget vid tillämpningen av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Detta innebär att vid beräkningen av kommittentföretagets räntenetto ska ränteintäkter och ränteutgifter inom kommissionärsverksamheten tillgodoräknas kommittentföretaget. Vidare ska andra intäkts- och kostnadsposter som påverkar beräkningen av skattemässigt EBITDA tillgodoräknas kommittentföretaget såsom värdeminskningsavdrag.  

Motsatsvis ska ränteintäkter, räntekostnader och andra relevanta intäkts- eller kostnadsposter i kommissionärsverksamheten inte tas upp av kommissionärsföretaget vid kommissionärsföretagets beräkning av räntenetto och skattemässigt EBITDA. Kommissionärsföretaget får enbart ta upp sådana poster som är hänförliga till näringsverksamheten som företaget bedriver vid sidan av kommissionärsverksamheten.

Slutligen anges i ställningstagandet att vid tillämpning av förenklingsregeln bör i regel kommissionärs- och kommittentföretagen vara i intressegemenskap med varandra. Detta innebär att gränsbeloppet för förenklingsregeln om 5 mkr ska tillämpas för både kommissionärs- och kommittentföretagen gemensamt.

Kommentar

Skatteverkets ställningstagande är ett välkommet förtydligande i en fråga som varit oklar sedan bestämmelserna om negativa räntenetton infördes 2019. Ställningstagandet är i linje med bestämmelserna i 36 kap. IL och ger därmed ökad förutsebarhet för berörda företag.

Effekten av den ovan beskrivna hanteringen är att en bättre koncernutjämning kan uppnås vid ett skatterättsligt kommissionärsförhållande.

För koncerner som inte har någon skatterättslig kommissionärsverksamhet är det inte möjligt att fullt ut utjämna skattemässigt EBITDA. Genom skatterättslig kommission samlas avdragsunderlaget för kommissionärsverksamheten från ett eller flera kommissionärsföretag hos kommittentföretaget, vilket alltså möjliggör en fullständig koncernutjämning. Förekomsten av ett skatterättsligt kommissionärsförhållande kan därför i vissa fall innebära större avdrag för negativt räntenetto på koncernnivå.

Kontakta oss gärna om ni har frågor om hur användandet av ett kommissionärsföretag skulle kunna öka ert företags möjligheter till ränteavdrag.

Axel Sundqvist
Associate
+46 73 141 90 99
axel.sundqvist@unumtax.se

Dela detta med dina kontakter

Fler nyheter

Återbetalning av beviljade bidrag och fullföljdskravet

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för hur stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska hantera återbetalda bidrag vid fullföljdsberäkningen. Bakgrund Stiftelser, ideella föreningar och