Staten inte skyldig att kompensera för postmoms

I en dom den 16 juni 2022 har Stockholms tingsrätt ogillat Nordeas yrkande om ersättning för att staten tagit ut moms på posttjänster i strid med EU-rätten. Tingsrätten menar att villkoren för de aktuella tjänsterna har förhandlats individuellt och därför inte omfattas av undantaget för samhällsomfattande posttjänster.

Bakgrund

Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska posttjänster som tillhandahålls av det offentliga postväsendet undantas från moms. EU-domstolen slog under 2015 fast att Sverige begått fördragsbrott genom att föreskriva i momslagen att posttjänster är momspliktiga. 

Nordea, som under åren 2004–2014 var en av PostNords största kunder, drabbades av kostnader för icke avdragsgill postmoms till ett belopp om totalt ca 480 miljoner kronor. Nordea väckte talan vid tingsrätten och begärde kompensation från staten. Staten gjorde dock gällande att Nordea vänt sig till fel domstol och att tvisten borde prövas av särskild domstol (förvaltningsdomstol). Efter att Högsta domstolen i dom 2017 kommit fram till att allmän domstol var behörig stämde Nordea ånyo staten inför tingsrätten.

Nordea menade att bolaget felaktigt och i strid med unionsrätten erlagt moms till Posten/Postnord och att staten därför är återbetalningsskyldig eller skadeståndsskyldig gentemot Nordea.

Staten å sin sida hänvisade till EU-domstolens praxis av vilken följer att undantaget från postmoms inte gäller sådana tjänster där villkoren har förhandlats individuellt och menade att de tjänster som tillhandahållits Nordea varit individuellt förhandlade och att det därför har varit riktigt att ta ut moms.

Frågan som tingsrätten slutligen hade att ta ställning till var således om posttjänsterna varit individuellt förhandlade eller inte.

Tingsrättens bedömning

Nordea anförde att Postnord, till följd av sin egenskap av tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten och som dominerande aktör på marknaden, inte har haft möjlighet att förhandla om priser och andra villkor eftersom Postnord har haft att följa konkurrenslagstiftning, postlagstiftning och PTS tillståndsvillkor.  

Tingsrätten bedömde sammanfattningsvis det visats att ramavtalen mellan Postnord och Nordea föregåtts av förhandlingar som inneburit att Nordea haft möjlighet att förhandla om avvikelser både från avtalsvillkor och från standardprislistor för att posttjänsterna skulle motsvara Nordeas särskilda behov. Förhandlingarna har vidare resulterat i ett kundunikt pris för de posttjänster som omfattas av ramavtalen.

Enligt tingsrätten var det därmed uppenbart att de posttjänster som Nordea köpt av Postnord varit individuellt förhandlade och att tjänsterna därmed inte omfattas av det aktuella undantaget för samhällsomfattande posttjänster.

Kommentar

Vad som avses med individuellt förhandlade posttjänster har nu ca sju år efter att EU-domstolens avgörande mot Sverige meddelades prövats av svensk domstol. Ovanligt nog prövades frågan av tingsrätten och inte av förvaltningsrätten, som normalt prövar momsfrågor, eftersom frågan prövades inom ramen för en skadeståndstalan mot staten och inte med anledning av ett överklagat beslut från Skatteverket.

Sista ordet är sannolikt inte sagt även om det återstår att se om domen överklagas. Frågan är också om tingsrättens avgörande kan anses vägledande för övriga företag och organisationer som drabbats av kostnader för icke avdragsgill postmoms. Även om tingsrättens bedömning att det funnits ett visst förhandlingsutrymme står sig vid en prövning i högre instans är frågan om alla aktörer verkligen befunnit sig i samma förhandlingssituation som Nordea, eller om vissa aktörer felaktigt drabbats av moms trots att tjänsten varit momsfri. Det är därför sannolikt att vi får anledning att återkomma i den här frågan framöver.

Har ni några frågor? Tveka inte att kontakta oss.