Välkommet avgörande från HFD om momsavdrag för anställdas inköp

I en dom den 28 juni 2022 ändrar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked och slår fast att anställdas inköp av kontorsutrustning för arbete i hemmet kan anses förvärvade för arbetsgivarens räkning.

Bakgrund

Den som bedriver momspliktig verksamhet har rätt att dra av moms på inköp i verksamheten. En grundläggande förutsättning för avdrag är dock att det rör sig om ett inköp av den som yrkar avdraget. Om inköpet däremot har gjorts av en fysisk person, eller av en annan juridisk person, föreligger som utgångspunkt inte avdragsrätt för moms.

I det aktuella målet har ett bolag tagit fram ett erbjudande riktat till kontorsanställda vid bolaget som kan arbeta hemifrån. Erbjudandet består i att den anställde kan göra ett inköp av ett skrivbord och en skrivbordslampa. Erbjudandet är begränsat till ett visst maxbelopp per anställd och omfattar endast vissa, av bolaget, utvalda produkter då dessa bedömts lämpliga ur ergonomisk synvinkel. Utrustningen tillhandahålls av två utvalda leverantörer till priser som bolaget har förhandlat fram. Innan den anställde gör sin beställning krävs ett godkännande av dennes chef. Vid beställningen ska den anställde uppge sitt eget namn och adress. För att bolaget ska stå för kostnaden för inköpet krävs att även bolagets namn anges. Det är dock den anställde som tar emot faktura från leverantören och ansvarar för betalning. Utrustningen levereras direkt till den anställdes adress. Den anställde kan sedan begära ersättning via bolagets system för hantering av reseräkningar och utlägg. Om en anställning upphör kan den anställde antingen köpa utrustningen till marknadspris eller lämna tillbaka den.

Bolaget vände sig till SRN och frågade om inköpen ger rätt till avdrag för ingående moms.

Skatteverket argumenterade i första hand för att avdragsrätt saknas för bolaget då inköpen är den anställdes förvärv och inte bolagets (arbetsgivarens). I andra hand menade Skatteverket att rätt till avdrag saknas till följd av det särskilda avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

SRN kom fram till att bolaget inte har avdragsrätt för momsen då det enligt SRN måste anses vara de anställda och inte bolaget som förvärvar utrustningen och då transaktionerna (kostnadsersättningen) mellan de anställda och bolaget inte innebär att de anställda i egenskap av beskattningsbara personer överlåter inventarierna till bolaget.

HFD:s bedömning

HFD ansåg att EU-domstolen, i och med ett uttalande att anställda inom ramen för en anställning vanligtvis får anses agera för sin arbetsgivares räkning, får anses ha accepterat att en arbetsgivare kan ha rätt till avdrag för ingående moms även i de fall där inköpet görs av anställda. Detta förutsätter dock att det kan säkerställas att avdrag enbart medges för inköp som faktiskt används i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet.

HFD konstaterade att det framgår av ansökan om förhandsbesked att det är bolaget som slutligen blir ägare till utrustningen och att bolaget enligt förutsättningarna ersätter de anställdas kostnader för inköpen endast i de fall kontorsutrustningen används i bolagets verksamhet. Enligt HFD får de anställda därmed anses agera för arbetsgivarens räkning när de inom ramen för anställningen förvärvar kontorsutrustning på villkor som säkerställer att den ska användas för bolagets skattepliktiga transaktioner.

Till skillnad från SRN ansåg därför HFD att den omständigheten att det är de anställda som i ett första led köper in utrustningen inte innebär att bolaget ska vägras avdrag för moms. Eftersom bolaget får anses ha låtit de anställda förvärva kontorsutrustningen för bolagets räkning får utrustningen anses vara levererad till bolaget från leverantören, vilket innebär att det rör sig om förvärv i bolagets verksamhet.

För att avdrag ska medges krävs dessutom att inköpen inte omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Eftersom den frågan inte prövades av SRN visades målet åter av HFD.

Kommentar

Mot bakgrund av att arbete från hemmet ökat markant under pandemin är målet av stort intresse för många företag.

Skatteverket har sedan tidigare uttryckligen godtagit att en arbetsgivare står för vissa typer av inköp som görs av de anställda med effekten att den ersättning som den anställde får från arbetsgivaren anses vara en ersättning för ett utlägg för arbetsgivarens räkning, i stället för en kostnadsersättning för den anställdes eget inköp. Exempel på sådana inköp som Skatteverket anser är naturligt att den anställde gör i eget namn men för arbetsgivarens räkning, har dock länge varit begränsat till facklitteratur, kost, logi och representation samt drivmedel till personbil som används i tjänsten.

HFD:s avgörande bör innebära att listan på inköp där det får anses naturligt att anställda agerar för arbetsgivarens räkning kan utökas med flertalet inköp som görs av de anställda, exempelvis kontorsutrustning som ska användas vid arbete ifrån hemmet. Detta under förutsättning att det rör sig om inköp där arbetsgivaren blir slutlig ägare till det som inköpet avser och att inköpet görs på sådana villkor som säkerställer användning i bolagets verksamhet.

Eftersom ärendet har återförvisats till SRN för prövning av avdragsförbudet för stadigvarande bostad kan det tyvärr inte helt uteslutas att inköp av kontorsutrustning för placering i de anställdas hem trots allt kommer att resultera i en icke avdragsgill moms och därmed en utökad kostnad för arbetsgivaren. Skatteverket hänvisar i ett ställningstagande från 2010 till främst tillämpning från kammarrätten och menar att avdragsförbudet även gäller för lös egendom i form av inredning eller inventarier som placeras i bostaden och som är typiska för boende i en normal bostad. Kammarrätten har dock uttalat att entydig praxis om vad som ska hänföras till stadigvarande bostad saknas.

Det kan även noteras att HFD i ett tidigare mål från 2004 har uttalat att en arbetsgivare har rätt till momsavdrag när kontorsutrustning i form av en persondator anskaffas för att placeras i hemmet hos en anställd, förutsatt att arbetsgivaren kan visa att den anställde ska använda datorn i sitt arbete. Även om någon uttrycklig prövning av avdragsförbudet inte gjordes av HFD i detta mål bör det enligt vår uppfattning inte föreligga någon avgörande skillnad mellan datorer och annan kontorsutrustning som innebär att en annan bedömning ska göras i detta fall, dvs. avdragsrätt bör föreligga såväl vid arbetsgivares inköp av persondatorer som av annan utrustning i form exempelvis skrivbord och skrivbordslampa. Den slutsatsen tror vi för övrigt att många av de som de senaste åren under och efter pandemin, suttit framför sin jobbdator, hukad över familjens köksbord, kan vara benägna att hålla med om.

För de arbetsgivare som har eller funderar på att möjliggöra för anställda att göra inköp av kontorsutrustning för placering i de anställdas hem gäller det att säkerställa att tillräckliga rutiner och korrekta villkor för inköpet tillämpas och även att tillräckligt underlag sparas för att arbetsgivaren ska kunna styrka att utrustningen används i momspliktig verksamhet av den anställde.   

Har ni frågor kring anställdas inköp i er verksamhet? Tveka inte att kontakta oss.