Efterlängtat avgörande från HFD om moms och tull vid bristande efterlevnad vid import

I en dom den 7 oktober 2021 finner Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att förmånstullar kan beaktas trots bristande efterlevnad av tullagstiftningen. HFD konstaterar även att Tullverket inte borde beslutat om moms då den svenska importören, som var momsregistrerad i Sverige, hade inkommit med en deklaration innan Tullverkets beslut fattades.

Bakgrund

Vid import av varor till Sverige ska i normalfallet tull och moms påföras. Vanligtvis är det en tulldeklaration som ligger till grund för tullskuldens uppkomst och om importören är momsregistrerad är Skatteverket beskattningsmyndighet för momsen medan Tullverket är beskattningsmyndighet för tull. Om något går fel vid en import av varor, även vid rena misstag, har Tullverket ansett att det är bristande efterlevnad av tullagstiftningen som ligger till grund för att tullskulden uppkommer och att Tullverket då är beskattningsmyndighet även för momsen. Vid bristande efterlevnad kan även Tullverket utse någon annan än den verklige importören som gäldenär för tullskulden, exv. fraktbolaget.

I dessa fall kan Tullverkets hantering medföra att företag drabbas av s.k. ”inlåst moms” då Skatteverket i sin tur har tolkat lagstiftningen som att varken fraktbolaget eller den verklige importören har rätt att dra av momsen i sådana situationer.

I det aktuella målet hade ett bolag (transportören) varit huvudansvarigt för ett transiteringsförfarande åt en svensk importör (produktägaren). På grund av misstag hade emellertid inte transiteringen avslutats korrekt. På förfrågan från Tullverket lämnade ett ombud till produktägaren in deklarationer avseende varorna till Tullverket innan något beslut om tull eller moms fattats. Tullverket ansåg dock att tullskulden uppkommit på grund av bristande efterlevnad av tullagstiftningen och påförde därmed transportören både tull och moms. Transportören överklagade Tullverkets beslut.

Frågan i målet var dels hur tullskulden skulle beräknas – de aktuella varorna omfattades av förmånstull och skulle, vid korrekt importförfarande, beskattats med 0 % (tullfrihet), dels om skattskyldighet för moms.

HFD:s bedömning

HFD konstaterar att om de importerade varorna omfattas av tullfrihet, ska tullfrihet föreligga även om tullskulden uppkommer på grund av bristande efterlevnad – under förutsättning att det inte föreligger försök till bedrägeri, vilket det inte gjorde i det aktuella målet. HFD fann inte heller skäl att ifrågasätta de certifikat som lämnats in för att styrka tullfriheten varför tullskulden bestämdes till 0 kr.

HFD anger vidare att om det finns en deklarant som är momsregistrerad i Sverige vid tidpunkten för beslut om tull, är Tullverket inte beskattningsmyndighet för moms. I det aktuella målet hade en deklaration lämnats in innan Tullverket fattat beslut i frågan. Med anledning därav var det felaktigt av Tullverket att besluta om moms, varför Tullverkets beslut upphävdes.

Ett skiljaktigt justitieråd anser däremot att varorna inte kan anses ha omfattats av en tulldeklaration i tullagstiftningens mening och att Tullverket därmed agerat korrekt när de beslutade om moms.

Kommentar

HFD:s avgörande är ett steg i rätt riktning och kommer förhoppningsvis medföra en rimligare hantering vid misstag som lett till bristande efterlevnad vid import.

Avgörandet innebär att om företag brustit i sin importhantering, men en deklaration med en i Sverige momsregistrerad deklarant har lämnats till Tullverket innan beslut om tull fattats, är Skatteverket normalt beskattningsmyndighet för momsen. Detta bör medföra att den inlåsningseffekt av importmoms som enligt tidigare tillämpning uppstått i vissa fall bör kunna undvikas.

Har ni några frågor? Tveka inte att kontakta oss.