HFD godtar underskottstransaktion – medför stoppskrivelse från regeringen

I en dom den 3 juni 2021 finner Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att beloppsspärren inte ska tillämpas vid försäljningen av ett underskottsbolag vars enda tillgångar har bestått av fodringar på säljaren. Underskotten i bolaget har därmed överlevt transaktionen och kan dras av mot framtida vinster.    

Bakgrund

Underskott från tidigare år kan som huvudregel dras av vid inkomstbeskattningen. När ett underskottsföretag säljs eller är föremål för andra ägarförändringar begränsas dock denna rätt genom den s.k. koncernbidragsspärren och beloppsspärren. Koncernbidragsspärren innebär en tillfällig spärr mot att direkt eller indirekt dra av underskott mot vinster i andra koncernbolag. Beloppsspärren innebär att underskott som fanns innan ägarförändringen förloras till den del de överskrider två gånger köpeskillingen för andelarna i underskottsföretaget. Syftet med reglerna är att förhindra handel med underskottsföretag.      

I målet hade ett underskottsbolag vid ingången av 2012 underskott på ca 135 miljoner kr. Genom en intern underprisöverlåtelse överläts bolagets verksamhet till ett helägt dotterbolag för 6 miljoner kr. Därefter såldes dotterbolaget skattefritt till koncernmoderbolaget mot revers. Efter transaktionerna utgjorde reversen klagandens enda tillgång. I december samma år såldes aktierna i underskottsbolaget externt av koncernmoderbolaget. Köpeskillingen beräknades till viss procentuell ersättning för klagandens underskott (8 mkr) samt ersättning för reversen inklusive upplupen ränta (152 mkr). Betalning skedde dels kontant, dels genom att köparen övertog betalningsansvaret för reversen. Eftersom köpeskillingen översteg mer än halva underskottet var beloppsspärren inte tillämplig.

Skatteverket omprövade underskottsbolagets beskattning med hänvisning till att den verkliga innebörden av de genomförda transaktionerna var att endast den kontanta ersättningen utgjorde anskaffningsutgift för aktierna. Efter att bolaget överklagat till förvaltningsrätten yrkade Skatteverket i andra hand att beloppsspärren var tillämplig med stöd av skatteflyktslagen.

Kammarrätten i Stockholm ansåg dock varken att transaktionerna hade den verkliga innebörd Skatteverket gjorde gällande eller att skatteflyktslagen var tillämplig. Skatteverket överklagade kammarrättens dom och begärde att HFD skulle pröva rättshandlingarnas verkliga innebörd och en tillämpning av skatteflyktslagen på förfarandet.   

HFD:s bedömning

Avseende den verkliga innebörden av transaktionerna konstaterar HFD att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett hur de har betecknats och att det vid den bedömningen saknar nämnvärd betydelse om motiven till rättshandlingarna är att uppnå fördelar vid beskattningen. Mot bakgrund av att aktieförsäljningen skett på marknadsmässiga villkor och att betalningsansvaret för reversen övergått till köparen anser HFD inte att det finns stöd för att rättshandlingarnas verkliga innebörd är en annan än vad de gav uttryck för.

Avseende tillämpning av skatteflyktslagen konstaterar HFD (majoriteten) att ett absolut krav för en sådan tillämpning är att det prövade förfarandet har lett till en skatteförmån som inte är avsedd av lagstiftaren. Vid en genomgång av lagstiftningen och dess historia konstaterar HFD att lagstiftaren särskilt har reglerat när köpeskillingen ska minska i förhållande till reglerna (tillskott) och att nu aktuella situation, där förvärvet sker genom att köparen övertar säljarens skuld till det förvärvade bolaget, inte kan ha varit okänd för lagstiftaren. Mot den bakgrunden anses skatteflyktslagen inte vara tillämplig på förfarandet.         

Minoriteten anser däremot att transaktionerna strider mot de övergripande och primära syftena bakom lagstiftningen – att förhindra handel med underskottsföretag – och att skatteflyktslagen därför är tillämplig.

Kommentar

Genom det förfarande som prövades av HFD är det möjligt att utan skattekonsekvenser överföra verksamheten i ett förlustbolag till ett nytt koncernbolag och därefter sälja förlustbolaget externt för värdet av de skattemässiga underskotten. Skatteverket har under de senaste åren drivit ett stort antal processer mot denna typ av transaktioner. Genom HFD:s avgörande är det nu klart transaktionerna inte kan angripas med stöd av s.k. verklig innebörd eller genom tillämpning av skatteflyktslagen och de processer som vilandeförklarats i lägre instanser bör nu avgöras i de skattskyldigas favör.

Framåt kommer det nu vara möjligt för koncerner att i fler situationer ekonomiskt tillgodogöra sig värdet av underskott som inte förväntas förbrukas i den egna verksamheten.

Uppdatering 11 juni 2021: Regeringen har den 10 juni 2021 meddelat en stoppskrivelse avseende den prövade underskottsaffären. Från och med den 11 juni 2021 är det således inte längre möjligt att genomföra underskottstransaktioner av den typ som prövades av HFD. Av skrivelsen framgår att regeringen ämnar återkomma med lagstiftning i frågan:

”Det förslag som regeringen avser att återkomma till riksdagen med är att det införs en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott upphör efter en ägarförändring, om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.”

Har ni några frågor? Tveka inte att kontakta oss.