Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 28 oktober 2024 sin andra dom för i år avseende stiftelsers möjlighet att främja allmännyttiga ändamål genom bidrag till näringsverksamhet. Denna gång fastställs att en stiftelse kan främja ett allmännyttigt ändamål genom att lämna ett generellt bidrag till ett aktiebolag som bedriver allmännyttig verksamhet utan vinstsyfte, men som i bolagsordningen har en bestämmelse om att bolagets tillgångar tillfaller dess aktieägare vid likvidation. Skatteverkets tidigare ställningstagande får sig därmed en törn.
Bakgrund
En stiftelse som har ett eller flera allmännyttiga ändamål undantas från skattskyldighet för vissa inkomster, dvs. är inskränkt skattskyldig, om den uppfyller de s.k. verksamhets- och fullföljdskraven. Med allmännyttigt ändamål avses bl.a. ändamål som främjar kultur, utbildning, vetenskaplig forskning och miljövård. Verksamhetskravet innebär att stiftelsen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande direkt eller genom bidrag främjar ett eller flera allmännyttiga ändamål. Fullföljdskravet uppfylls om stiftelsen använder sina intäkter i skälig omfattning för ändamålet eller ändamålen.
I det s.k. Chalmersmålet (HFD 2019 ref. 59) prövade HkHFD om en stiftelse hade främjat ett allmännyttigt ändamål genom att lämna bidrag till ett aktiebolag som utan vinstsyfte bedrev utbildning och vetenskaplig forskning. Vid sidan av denna verksamhet tillhandahöll bolaget i begränsad omfattning uppdragsforskning som inte var att betrakta som allmännyttig. Intäkterna från uppdragsforskningen understeg fem procent av bolagets totala intäkter. HFD fann mot den bakgrunden att stiftelsen genom att lämna bidragen uteslutande eller så gott som uteslutande främjat ett allmännyttigt ändamål.
Det efterföljande avgörandet, den s.k. Våtmarksdomen (HFD 2024 ref. 39), avsåg en stiftelse som lämnade villkorade bidrag till markägare, vilka var enskilda näringsidkare, för finansiering av våtmarksrelaterade projekt. HFD fastslog att ett bidrag som är villkorat till viss verksamhet som objektivt sett är av allmännyttig karaktär utgör främjande av ett allmännyttigt ändamål, oavsett bidragsmottagarens juridiska form eller dess verksamhet i övrigt. Bedömningen måste således inte grundas på att mottagarens samlade verksamhet är allmännyttig under förutsättning att bidraget lämnas till sådan verksamhet.
Stiftelsen i det aktuella målet har till ändamål att lämna bidrag till Kungliga Operan AB:s löpande utgifter. Aktierna i bolaget ägs av staten. Av bolagsordningen framgår bl.a. att bolagets verksamhet är att driva teater samt därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska syfta till att främja musikdramatisk konst och danskonst. Aktierna medför inte rätt till utdelning, utan bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas bland aktieägarna.
Stiftelsen ansökte om förhandsbesked för att få veta om bestämmelsen i bolagets bolagsordning om att behållna tillgångar ska fördelas bland aktieägarna vid bolagets likvidation innebär att stiftelsens bidrag till bolaget inte kan anses främja ett allmännyttigt ändamål.
Skatterättsnämnden ansåg att stiftelsens bidrag till bolaget främjar ett allmännyttigt ändamål.
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att det skulle ändras på så sätt att stiftelsens bidrag till bolaget inte ska anses främja ett allmännyttigt ändamål eftersom bolagets ägare vid en likvidation av bolaget kan tillgodogöra sig dess vinstmedel.
HFD:s bedömning
HFD konstaterar inledningsvis att en stiftelse kan främja ett eller flera allmännyttiga ändamål antingen genom egen verksamhet eller genom att lämna bidrag till allmännyttig verksamhet som bedrivs av en annan organisation. Sådana bidrag kan antingen vara öronmärkta och avse en viss konkret verksamhet, t.ex. ett projekt som mottagaren driver (såsom i Våtmarksdomen), eller utbetalas som ett stöd till hela den verksamhet som mottagaren bedriver (vilket var fallet i Chalmersmålet). Det finns inte något krav på att mottagaren av bidraget själv ska vara inskränkt skattskyldig och det finns inte heller några begränsningar i övrigt vad gäller i vilken form mottagaren ska bedriva sin verksamhet.
HFD går sedan vidare och redogör för de frågor som var föremål för domstolens prövning i Chalmersmålet. I avgörandet prövades frågan om en stiftelse hade främjat ett allmännyttigt ändamål genom att lämna bidrag till ett aktiebolag som bedrev utbildning och vetenskaplig forskning inom det tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området. Domstolen fann att stiftelsen genom bidragen främjat ett allmännyttigt ändamål. I avgörandet angavs att det av bolagets bolagsordning framgick att verksamheten inte syftade till att bereda vinst åt aktieägaren utan all vinst skulle, i den mån den inte hade reserverats, användas för bolagets verksamhet. I domen redovisades dock inte något om vad bolagsordningen föreskrev för det fall bolaget likvideras. Enligt HFD kan rättsfallet alltså inte läggas till grund för den uppfattning som Skatteverket fört fram.
Enligt HFD kan det vid bedömningen av om ett bidrag ska anses avse ett allmännyttigt ändamål som utgångspunkt inte fästas någon avgörande vikt vid förekomsten av en vanligt förekommande bestämmelse om att behållna tillgångar ska fördelas bland aktieägarna vid bolagets likvidation.
Avseende den i målet aktuella stiftelsen gör HFD följande bedömning. Stiftelsen har till ändamål att lämna bidrag till Kungliga Operan AB vars verksamhet är att driva teater och därmed förenlig verksamhet i syfte att främja musikdramatisk konst och danskonst. Verksamheten syftar inte till att bereda vinst åt aktieägaren utan all vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål. Verksamheten som bolaget bedriver främjar det allmännyttiga ändamålet kultur. Genom att lämna bidrag till bolaget får även stiftelsen anses främja det ändamålet. Bestämmelsen i bolagsordningen som innebär att behållna tillgångar i bolaget tillfaller dess aktieägare vid likvidation medför i och för sig att det inte kan uteslutas att mottagna bidrag skulle kunna användas för annat ändamål. Någon uppgift som ens antyder att bolaget skulle stå inför en likvidation har dock inte lämnats.
HFD bedömer således i likhet med Skatterättsnämnden att stiftelsen främjar ett allmännyttigt ändamål genom att lämna bidrag till Kungliga Operan AB och förhandsbeskedet fastställs.
Kommentar
Domen utgör ett välkommet klargörande att en sedvanlig bestämmelse i bidragsmottagande aktiebolags bolagsordning om att behållna tillgångar ska fördelas bland aktieägarna vid bolagets likvidation inte är avgörande vid bedömningen av allmännyttigt ändamål, vilket har varit Skatteverkets ståndpunkt. I domen sammanfattas också HFD:s tidigare praxis avseende bidragsgivning till enskilda aktörer på ett pedagogiskt sätt – en stiftelses bidrag kan främja ett allmännyttigt ändamål om bidraget antingen är öronmärkt och avser en viss konkret allmännyttig verksamhet eller utbetalas som ett stöd till hela den allmännyttiga verksamhet som mottagaren bedriver. Det finns inte något krav på att mottagaren av bidraget själv ska vara inskränkt skattskyldig och det finns inte heller några begränsningar i övrigt vad gäller i vilken form mottagaren ska bedriva sin verksamhet.
Avgörandet innebär dels att fler stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kan uppfylla kraven för inskränkt skattskyldighet, dels att sådana organisationer som redan omfattas av reglerna får större möjligheter att lämna bidrag till allmännyttig verksamhet utan att äventyra sin skattestatus.
Har du några frågor kring beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund? Tveka inte att kontakta oss.
Lynda Ondrasek Olofsson
Managing Partner
+46 76 106 04 06
[email protected]
Agnes Baude
Associate
+46 76 207 61 74
[email protected]