Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat frågan om det finns skäl att frångå huvudregeln att det är de som är delägare i ett handelsbolag vid beskattningsårets utgång som ska beskattas för bolagets resultat i det fall andelar har bytt ägare under året, och bolaget dessförinnan avyttrat tillgångar antingen till marknadspris eller till underpris, och om det har någon betydelse om den tidigare delägaren har gjort ett uttag före delägarbytet.
Bakgrund
I ett förhandsbesked den 6 november 2019 prövade Skatterättsnämnden om huvudregeln enligt fast praxis, att det är köparen som ska beskattas för ett kommanditbolags resultat för hela avyttringsåret om inte annat avtalats, ska tillämpas.
Sökandebolaget avsåg att förvärva andelar i ett fastighetsförvaltande kommanditbolag från ett annat aktiebolag. Kommanditbolaget ägde tre fastigheter men tanken var att en av fastigheterna skulle överlåtas till ett bolag som ingår i samma koncern som det säljande företaget innan andelarna bytte ägare. Det förvärvande bolaget ansökte om förhandsbesked och frågade bland annat om det skulle beskattas för kommanditbolagets resultat för det räkenskapsår under vilket förvärvet av andelarna sker, och om det gjorde någon skillnad om den koncerninterna överlåtelsen av fastigheten skedde till marknadspris respektive till ett pris som understeg marknadsvärdet. Som förutsättning gällde att parterna inte avsåg att ingå något avtal avseende fördelningen av räkenskapsårets resultat i kommanditbolaget. Ett periodbokslut skulle dock upprättas som underlag för beräkningen av köpeskillingen för andelarna. Ytterligare en förutsättning var att det förvärvande bolaget hade ett underskott som kunde utnyttjas mot en mindre del av det resultat som skulle tas upp av bolaget.
Frågorna ställdes mot bakgrund av utgången i rättsfallet HFD 2018 ref. 36 där HFD, i strid med tidigare praxis, ansåg att säljaren av ett kommanditbolag skulle beskattas för årets resultat trots att någon överenskommelse därom inte hade ingåtts. HFD ansåg i det fallet att överlåtelseavtalet – med hänsyn bland annat till att handelsbolagets verksamhet hade överförts till ett annat bolag och att den tidigare delägaren hade tillgodogjort sig hela resultatet – inte kunde medföra annat än att det enbart var skattskyldigheten för resultatet som hade överlåtits. Den avtalade fördelningen av resultatet framstod som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl och säljaren beskattades därför för resultatet fram till överlåtelsetidpunkten.
Skatterättsnämnden ansåg att det förvärvande bolaget för det beskattningsår då andelsförvärvet skedde skulle beskattas för sin andel av hela räkenskapsårets resultat och att svaret inte påverkas av att säljaren före andelsförsäljningen överlåtit en av kommanditbolagets fastigheter till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget som motsvarade det egna kapitalet. Nämnden konstaterade att det var fråga om överlåtelse av en verksamhet som skulle fortsätta att bedrivas av köparen och ansåg att det saknades skäl att frångå principen att det är delägarna vid beskattningsårets utgång som ska beskattas för bolagets resultat.
Skatteverket överklagade nämndens beslut och yrkade att skattskyldigheten för kapitalvinsten på den avyttrade fastigheten, liksom vinsten från verksamheten i övrigt, inte kunde överföras till det förvärvande bolaget. Det fanns enligt verket skäl som talade för att förfarandet innebar en obehörig inkomstöverföring eller framstod som orimlig eller uteslutande betingad av skatteskäl.
HFD:s dom
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde nämndens förhandsbesked i dom den 30 september 2020.
HFD konstaterar att det av 2018 års rättsfall följer att det krävs starka skäl för att frångå huvudregeln om att det är delägarna vid årets utgång som ska beskattas för handelsbolagets resultat. I det nya målet har inte framkommit att en fördelning av resultatet med tillämpning av huvudregeln innebär en obehörig inkomstöverföring eller att den framstår som väsentligen eller uteslutande betingad av skatteskäl. Skäl att frångå huvudregeln har därmed inte framkommit.
Vår kommentar
Av domen framgår tydligt att utgången i 2018 års mål var helt beroende av de speciella förutsättningarna som förelåg i det fallet. HFD:s uttalande i den domen att ”bolaget genom sin enda anställda person utövat verksamheten i kommanditbolaget och därmed stått för såväl arbetsinsatserna som risktagandet i kommanditbolaget” är mycket tydlig. Vidare anför HFD att ”kommanditbolaget inte har haft några egna anställda eller någon egen verksamhetslokal. Den verksamhet som bolaget bedrivit i kommanditbolaget har inte ingått i överlåtelsen. Bolaget har i stället bedrivit verksamheten vidare i ett annat bolag.”
Genom den nya domen klargörs att tidigare fast praxis alltjämt gäller och att det krävs starka skäl (som i 2018 års mål) för att frångå huvudregeln att det är delägarna vid årets utgång som ska beskattas för handelsbolagets resultat. Att det finns underskott i förvärvande bolag som kan utnyttjas mot en del av det resultat som skulle tas upp av bolaget påverkar inte detta. I domen var en förutsättning att kommanditbolaget fortsatte att bedriva sin verksamhet efter andelsöverlåtelsen. Huruvida detta är ett absolut villkor för att inte avvikelse från denna praxis ska ske framgår inte av domen.
Ulf Tivéus
Partner
+46 76 879 26 03
[email protected]
