HFD har den 11 maj 2026 publicerat ett avgörande där domstolen konstaterar att tjänster som en riksorganisation tillhandahåller till lokalavdelningar inom områdena redovisning, löneadministration, personalfrågor och IT kan omfattas av undantaget från moms för tjänster inom fristående grupper (s.k. kostdelningsgrupper).
Bakgrund
Enligt momslagen kan tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantas från moms om:
- Gruppens eller personernas verksamhet i övrigt antingen omfattas av undantag från moms eller är en sådan verksamhet för vilken de inte är en beskattningsbar person,
- Tjänsterna är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, och
- Ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Det krävs även att undantaget inte riskerar att medföra snedvridning av konkurrensen.
Av tidigare praxis från HFD framgår att bestämmelsen ska tolkas i enlighet med EU-domstolens praxis. Undantaget omfattar endast verksamheter av allmänintresse, exempelvis sjukvård, utbildning, kultur och social omsorg, men inte verksamheter som är undantagna av andra skäl, såsom verksamhet inom fastighet, finans eller försäkring.
Begränsningen till verksamheter av allmänintresse utgör fortfarande en grundläggande förutsättning för undantaget och påverkas inte av nu aktuellt avgörande.
Det aktuella målet
En ideell föreningen, riksorganisation, inom ett studieförbund ansökte om förhandsbesked avseende frågan om tjänster inom redovisning, löneadministration, personalfrågor och IT som tillhandahölls lokala föreningar kunde omfattas av undantaget för fristående grupper.
Skatterättsnämnden ansåg att undantaget inte var tillämpligt på riksorganisationens tjänster eftersom tjänsterna var av allmän karaktär och inte specifikt knutna till den momsfria verksamheten. Nämnden uttalade även att det förelåg en risk för konkurrenssnedvridning om sådana allmänna tjänster skulle undantas från moms.
HFD:s bedömning
Förhandsbeskedet överklagades till HFD som initialt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen. Efter att EU-domstolen meddelat dom i de förenade målen C-379/24 och C-380/24 avseende tillämpningen av undantaget för fristående grupper ansåg HFD dock att tillräcklig vägledning nu fanns och återkallade sin begäran.
HFD konstaterar att EU-domstolens praxis innebär att tjänster som inte direkt bidrar till verksamheten av allmänintresse inte omfattas av undantaget. Tjänsterna behöver dock inte vara så specifika att de utgör ett absolut nödvändigt bidrag till den momsfria verksamheten. Det strider därför mot momsdirektivet att utesluta tjänster från undantaget enbart på den grunden att de är av allmän karaktär och även kan användas i annan verksamhet.
Domstolen uttalar vidare att det inte heller principiellt kan anses föreligga risk för konkurrenssnedvridning endast därför att tjänsterna även kan tillhandahållas andra aktörer eller användas i momspliktig verksamhet. En sådan risk kan däremot uppstå vid missbruk.
Mot denna bakgrund fann HFD att de aktuella tjänsterna kunde omfattas av undantaget och att någon konkurrenssnedvridning inte förelåg i det aktuella fallet.
Målet återförvisas till Skatterättsnämnden för prövning av om bedömningen påverkas av att vissa organisationer även kunde använda tjänsterna i momspliktig verksamhet.
Kommentar
Historiskt har undantaget för fristående grupper tillämpats restriktivt och HFD:s avgörande är därför ett välkommet klargörande som öppnar upp för en mer ändamålsenlig tolkning av undantaget.
För många organisationer, inte minst inom den ideella sektorn, innebär detta att de kan centralisera och dela på kostnader för nödvändiga stödfunktioner utan att belastas med moms, vilket ligger i linje med undantagets syfte att sänka momskostnaderna för verksamheter av allmänt intresse.
Den nya praxisen på området för fristående grupper, inte minst det nu aktuella avgörandet, medför således att den tidigare osäkerheten och restriktiva tillämpningen av undantaget ersatts med ett tydligare och mer generöst rättsläge. Detta skapar bättre förutsättningar för organisationer inom civilsamhället och andra aktörer med momsfri verksamhet av allmänintresse att samarbeta och effektivisera sina verksamheter.
Det blir intressant att följa Skatterättsnämndens fortsatta prövning av de återförvisade frågorna. Förhoppningsvis resulterar det i praktisk vägledning när medlemmar bedriver både momspliktig och momsfri verksamhet.
Om ni har några frågor kring hur detta kan påverka er organisation är ni varmt välkomna att kontakta oss.
