I ett förhandsbesked den 13 januari 2021 (10-20/D) finner Skatterättsnämnden att ett svenskt bolag ska medges avdrag för räntebetalningar till ett irländskt koncernbolag. Frågan i ärendet var om skuldförhållandet mellan bolagen kunde anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande av skatteskäl. Skatterättsnämnden finner efter en samlad bedömning av omständigheterna att så inte är fallet.
Bakgrund
Sverige har haft begränsningar i möjligheten att dra av koncerninterna räntekostnader sedan 2009. I samband med att Sverige införde generella ränteavdragsbegräsningar 2019 förändrades även reglerna för koncerninterna lån. Enligt den regel som var aktuell i ärendet ska avdrag för räntekostnader mellan bolag i intressegemenskap inte medges om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Det svenska bolagets lån var från början upptagna för att finansiera affärsmässiga transaktioner, bland annat externa förvärv. Merparten av fordringarna hade ursprungligen innehafts av ett svenskt koncernbolag men tillsköts 2008 till ett belgiskt koncernbolag. Bland annat mot bakgrund av att den förmånliga beskattningen av ränta i Belgien skulle avskaffas tillsköts fordringarna 2018 till ett nybildat irländskt koncernbolag där även den relevanta treasuryfunktionen placerades. Ränteinkomsterna på Irland beskattades med 12,5 procent.
Bolaget angav till Skatterättsnämnden att borgenärsbytet från det belgiska koncernbolaget till det irländska koncernbolaget föranletts av den i sammanhanget konkurrenskraftiga beskattningen och att irländska bolag, på samma sätt som belgiska, har möjlighet att välja redovisnings- och funktionell valuta. Av omständigheterna framgick att lånet löpte med marknadsmässig ränta.
Skatterättsnämndens bedömning
Skatterättsnämnden (majoriteten) anger i sin bedömning att det är skuldförhållandet mellan det irländska och det svenska bolaget som ska bedömas men att detta inte medför att man kan bortse från andra förhållanden och omständigheter.
Vid en helhetsbedömning anser nämnden att det finns många omständigheter som klart visar att den väsentliga skatteförmånen haft stor betydelse för den befintliga strukturen. Omständigheter som tyder på detta är till exempel att fordringarna genom borgenärsbyten flyttats till först Belgien och sedan Irland och att skatteförmånen haft mycket stor betydelse vid dessa byten.
Omständigheter som talar i en annan riktning är dock att samtliga lån har tagits för att finansiera affärsmässiga behov och att lånevillkoren är marknadsmässiga. Att ränteinkomsterna blir föremål för beskattning hos den som mottar räntan och att det inte finns underskott som kan nyttjas för kvittning är också skäl som talar i annan riktning.
Sammantaget anser Skatterättsnämnden att skuldförhållandet som ska bedömas inte uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån och att det inte utgör ett sådant rent missbruksfall där avdrag ska nekas.
Minoriteten ansåg för sin del att den avgörande omständigheten var borgenärsbytet och att detta helt hade betingats av skatteskäl.
Kommentar
Förhandsbeskedet är det andra som har publicerats av Skatterättsnämnden avseende de riktade ränteavdragsbegränsningsregler som trädde i kraft 2019. På samma sätt som i det tidigare förhandsbeskedet väljer Skatterättsnämnden att gå på sökandens linje.
Avgörande för Skatterättsnämndens bedömning är att samtliga omständigheter kring skuldförhållandet ska ingå i prövningen och inte endast orsaken till borgenärsbytet. Skatterättsnämndens bedömning skiljer sig i den delen från den uppfattning kammarrätten har haft avseende 2013 års regler då avdrag generellt har nekats om skulden strukturerats på sådant sätt att den medfört en väsentlig skatteförmån. Detta har gällt även om lånet finansierat affärsmässiga transaktioner och löpt med marknadsmässig ränta.
Vi anser att Skatterättsnämndens bedömning av hur de nya reglerna ska tolkas är riktig. Av förarbetena är det tydligt att en samlad bedömning ska göras och att både borgenärens och gäldenärens perspektiv ska beaktas. Vid en sådan bedömning bör endast i undantagsfall lån som har lämnats för att finansiera affärsmässiga behov och som löper med marknadsmässiga villkor kunna anses så gott som uteslutande motiverade av skatteskäl.
Om Skatterättsnämndens bedömning står sig vid en prövning av Högsta förvaltningsdomstolen bör avdrag enligt 2019 års regler kunna medges i många fall där avdrag tidigare har nekats enligt de regler som gällde fram till och med 2018.
För det fall avdrag skulle nekas enligt de interna reglerna hade sökanden gjort gällande att avdrag skulle medges med stöd av EU-rätten. Frågan prövades aldrig av majoriteten. Minoriteten ansåg dock att de svenska reglerna inte strider mot etableringsfriheten. En vecka efter Skatterättsnämndens avgörande fann dock EU-domstolen att de tidigare avdragsbegränsningsreglerna strider mot etableringsfriheten.
Vår uppfattning är att EU-domstolens avgörande även har giltighet avseende 2019 års regler.
Har ni några frågor? Tveka inte att kontakta oss
