EU-domstolen fäller de svenska riktade ränteavdragsreglerna

I ett nytt förhandsavgörande (C- 484/19) finner EU-domstolen att delar av de riktade ränteavdragsbegränsningsregler som infördes i Sverige 2013 strider mot den fria etableringsrätten inom EU. Avgörandet innebär att flera svenska koncerner felaktigt kan ha nekats ränteavdrag för räntebetalningar till koncernföretag i andra medlemsstater. Enligt Skatteverkets tidigare beräkningar kan de nekade avdragen uppgå till 10-15 miljarder kronor årligen från 2013 till och med 2018.

Bakgrund

Sverige har haft begränsningar i möjligheten att dra av koncerninterna räntekostnader sedan 2009. Den regel som nu har prövats av EU-domstolen infördes 2013 och innebär att koncerninterna räntekostnader inte får dras av om det huvudsakliga skälet bakom skuldförhållandet är att koncernen ska erhålla en väsentlig skatteförmån. Reglerna har huvudsakligen tillämpats på räntebetalningar till utländska koncernföretag som har varit föremål för en lägre beskattning än svensk bolagsskatt och räntebetalningar till utländska koncernföretag som har haft kostnader/underskott som medfört att ränteinkomsten inte omedelbart beskattats.

I det mål som prövades av EU-domstolen hade ett svenskt koncernföretag betalat ränta till koncernens franska internbank. Internbanken var i och för sig föremål för klart högre beskattning än svensk bolagsskatt men koncernutjämningen i Frankrike medförde att någon omedelbar beskattning av ränteinkomsten inte skedde de aktuella åren. Skatteverket, vars beslut fastställdes av förvaltningsrätten och kammarrätten, nekade avdrag för räntekostnaden med motiveringen att skuldförhållandet medförde en väsentlig skatteförmån för koncernen och att denna skatteförmån var det huvudsakliga skälet bakom skuldförhållandets uppkomst.

Det svenska förtaget överklagade kammarrättens avgörande till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och gjorde gällande att de svenska reglerna utgör en otillåten inskränkning av den fria etableringsrätten inom EU eftersom svenska koncernbidragsregler medför att ränteavdrag alltid ska medges vid motsvarande räntebetalning till ett svenskt koncernföretag. HFD beviljade prövningstillstånd och begärde förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolens avgörande

EU-domstolen konstaterar att det är klart att det svenska företaget på grund av svenska koncernbidragsregler hade fått göra ränteavdrag om den franska internbanken istället hade haft hemvist i Sverige och att denna skillnad i behandling inverkar negativt på bolagens möjlighet att utöva sin etableringsfrihet.

Skatteverket och svenska staten hade i målet gjort gällande att en sådan skillnad i behandling kunde rättfärdigas med hänsyn till behovet att motverka skatteflykt och behovet att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna.

Domstolen konstaterar dock att de svenska reglerna inte är begränsade till skatteflyktssituationer, utan även omfattar transaktioner som genomförts på marknadsmässiga villkor. Enligt domstolen kan sådana marknadsmässiga transaktioner inte heller anses hota fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Etableringsfriheten anses därför utgöra ett hinder mot den svenska lagstiftningen.

Kommentar

EU-domstolens avgörande berör ett stort antal svenska koncerner och enligt Skatteverkets tidigare beräkningar kan de nekade avdragen från 2013 och framåt uppgå till 10–15 miljarder kronor årligen. Avgörandet avser räntebetalningar till ett koncernbolag i en annan medlemsstat, med vilket koncernbidragsförutsättningar hade funnits om bolaget istället haft hemvist i Sverige. Avgörandet bör dock även ha betydelse för andra situationer där avdrag har nekats med stöd av de svenska reglerna.

Vår uppfattning är att avgörandet även kan få betydelse för tillämpningen av de nya riktade ränteavdragsbegränsningsregler som 2019 ersatte de regler som nu prövades.    

I ett första skede bör därför de bolag som har nekats avdrag med stöd av reglerna analysera vilken betydelse avgörandet har för deras avdragsrätt. Detta gäller bolag som har pågående processer, bolag som har förlorat sina processer samt bolag som har nekats avdrag men ännu inte överklagat Skatteverkets beslut.

Har ni några frågor med anledningen av domen och hur den påverkar er situation? Tveka inte att kontakta oss.