Unum Tax har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en kartläggning av tillämpningen av det skatterättsliga företrädaransvaret i underinstanserna som omfattar totalt 573 domar. Kartläggningen visar på en fortsatt hård tillämpning av reglerna om företrädaransvar i förvaltnings- och kammarrätt. Rapporten presenterades av Svenskt Näringsliv i november 2024 och finns att läsa här.
Regeringen har nu aviserat att en proposition om det skatterättsliga företrädaransvaret är att vänta i juni 2025. Innehållet är av stort intresse mot bakgrund av utfallet och slutsatserna i kartläggningen.
Bakgrund
Reglerna om företrädaransvar går i korthet ut på att en legal eller faktisk företrädare för ett bolag kan bli personligt ansvarig för bolagets skatteskulder om företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala skatt eller avgift. En företrädare anses enligt praxis ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet om denne inte senast på skattens förfallodag har vidtagit verksamma åtgärder för avveckling av bolagets skulder med hänsyn tagen till samtliga borgenärers intressen, t.ex. genom en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion. Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.
Sedan flera år tillbaka har både akademin och näringslivet uppmärksammat brister i den subjektiva prövningen, dvs. prövningen som avser om företrädaren kan anses ha agerat med uppsåt eller grovt oaktsamt. Även tidigare gjorda kartläggningar av praxis i underinstanserna innefattar liknande slutsatser (Persson Österman & Svernlöv, Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet? 2013, Skeppsbron Skatt, Det skatterättsliga företrädaransvaret – tillämpning i underinstanserna 2019 och Unum Tax, Det skatterättsliga företrädaransvaret – en fortsatt granskning av tillämpningen i underinstanserna 2022).
Under 2019 beslutade regeringen om direktiv för att göra en översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret och i november 2020 överlämnades betänkandet Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60). I betänkandet konstaterades bl.a., efter en genomgång av tillämpningen i underinstanserna, att det i nära hälften av målen i förvaltningsrätt saknades en nyanserad bedömning av de subjektiva rekvisiten. I betänkandet lämnades ett antal förslag på reformer, bl.a. att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam och att en företrädare efter ansökan ska kunna beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar. Betänkandet remissbehandlades under 2021 men togs inte vidare till lagstiftning under mandatperioden.
Unum Tax har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en fortsatt kartläggning av tillämpningen av reglerna om företrädaransvar i underinstanserna och granskat samtliga mål om företrädaransvar under perioden den 1 november 2021 till den 31 mars 2024.
Den 14 januari 2025 informerade regeringen att Finansdepartementet avser att redovisa en proposition om det skatterättsliga företrädaransvaret i juni 2025. Riksdagens behandling av propositionen är planerad till efter sommaren.
Sammanfattning av utfallet i kartläggningen
Den nya kartläggningen, som omfattar totalt 573 domar från förvaltningsrätt och kammarrätt meddelade under perioden den 1 november 2021 till den 31 mars 2024, visar på en fortsatt sträng tillämpning av reglerna.
Av de totalt 573 domar som kartläggningen omfattar har företrädaransvar utdömts i 568 fall, vilket avser 99 procent av samtliga domar. I fyra av de fem mål där Skatteverkets ansökan om företrädaransvar avslagits helt har ansökan avslagits för att domstolen inte funnit de subjektiva rekvisiten uppfyllda, dvs. uppsåt eller grov oaktsamhet har inte ansetts föreligga. I det femte målet avslogs ansökan till följd av att Skatteverkets fordran på bolaget hade fallit bort i och med en annan dom.
Det finns alltså endast fyra mål där företrädaransvar inte utdömdes eftersom företrädaren inte ansetts ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamt. Av de 572 domar som avser mål där en subjektiv prövning har gjorts, har företräden således ansetts agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet i förhållande till någon del av skatteskulden i 568 fall, dvs. i 99,3 procent av målen som domarna avser.
Hel befrielse från företrädaransvar till följd av särskilda skäl har inte medgetts i något mål som ingått i kartläggningen. Delvis befrielse till följd av särskilda skäl har medgetts i åtta mål. Av det totala antalet domar där förutsättningarna för företrädaransvar förelegat helt eller till någon del (568 domar) har således särskilda skäl för delvis befrielse ansetts föreligga i 1,4 procent av målen.
Kommentar
Likt tidigare kartläggningar visar även denna kartläggning att den hårda tillämpningen av reglerna om företrädaransvar kvarstår. Rättsfallsgenomgången som gjordes av Skeppsbron Skatt 2019 visade att HFD 2018 ref. 4 inte tycks ha haft någon betydande inverkan på tillämpningen av företrädaransvaret i underinstanserna. Kartläggningen som gjordes av oss på Unum Tax 2022 visade att Skatteverket fortfarande hade en mycket hög bifallsfrekvens. Den nu aktuella kartläggningen följer samma mönster som tidigare, dvs. att Skatteverket vinner framgång i domstolarna i nästan samtliga fall.
Eftersom kartläggningen utgör en kvantitativ genomgång av mål om företrädaransvar i underinstanserna är det svårt att med säkerhet fastställa vad orsaken till den höga bifallsfrekvensen kan vara. Det kan dock konstateras att i de fyra mål där Skatteverkets ansökan om företrädaransvar avslagits helt till följd av att de subjektiva rekvisiten inte ansetts uppfyllda är omständigheterna mycket speciella. Detta talar för att det fortsatt är mycket få omständigheter som kvalificerar sig till att påverka den subjektiva prövningen.
Frågan som uppkom i samband med den förra kartläggningen från 2022 kvarstår: är den subjektiva prövningen verkligen subjektiv? Eller är det snarare så att det är objektiva omständigheter som är avgörande för om en företrädare, rent subjektivt, anses ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet?
Det kan konstateras att de skäl som låg bakom de föreslagna ändringarna i SOU 2020:60 således fortsatt gör sig gällande. Med hänsyn till att betänkandet nu är fyra år gammalt, och återkommande kartläggningar visar att HFD 2018 ref. 4 inte tycks ha påverkat rättstillämpningen, är det hög tid att lagstiftaren agerar. Den proposition som regeringen nu aviserat ska lämnas i juni 2025 och behandlas av riksdagen efter sommaren är därför av stort intresse – kommer den leda till en förändrad lagstiftning?
Har du några frågor kring kartläggningen eller det skatterättsliga företrädaransvaret? Tveka inte att kontakta oss.
