I dagarna presenterades budgetpropositionen med regeringens skatteförslag för 2026. I propositionen återfinns flera förslag som tidigare aviserats. Bland annat föreslås ändringar i 3:12-reglerna, införandet av en skattereduktion för gåvor från företag till ideell verksamhet samt vissa ändringar inom mervärdesskatteområdet. Samtidigt noteras att vissa förslag som tidigare aviserats inte ingår. Nedan följer ett urval av förslagen.
Ändringar i fåmansföretagsreglerna
De föreslagna ändringarna rör främst hur gränsbeloppet ska beräknas, det vill säga det utrymme inom vilket utdelning eller kapitalvinst kan tas ut med 20 procents beskattning. Bland annat föreslås en ny beräkning av gränsbeloppet som ersätter dagens förenklingsregel och huvudregel. Beloppet ska utgå från ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (drygt 320 tkr för 2025). Den ränteuppräkning på omkostnadsbelopp som finns enligt dagens regler föreslås begränsas till att endast gälla omkostnadsbelopp över 100 000 kr. Dessutom föreslås att ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme från föregående år ska ske.
I propositionen föreslås även att det så kallade fyraprocentskravet slopas. Även kravet på ett visst löneuttag slopas. Detta innebär att alla delägare, oavsett storlek på ägande och löneuttag, ska kunna tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Det bör dock noteras att dagens bestämmelse om ett maximalt lönebaserat utrymme motsvarande 50 gånger erhållen kontant lön kvarstår, vilket i praktiken medför ett visst löneuttagskrav.
Det finns dock en betydande försämring med förslaget. Vid uträkningen av det lönebaserade utrymmet föreslås att ett schablonavdrag motsvarande 8 inkomstbasbelopp (drygt 645 tkr för 2025) ska göras, vilket innebär att ett mindre löneutrymme får tillgodoräknas jämfört med dagens regler. Eftersom schablonavdraget görs med ett fast belopp oavsett storleken på aktieägandet kommer det i praktiken att påverka mindre aktieägare hårdare. Dessutom innebär det att aktieägare med olika ägarandelar får olika gränsbelopp per aktie.
Vidare föreslås att vissa tidsperioder som är relevanta vid tillämpningen av fåmansföretagsreglerna förkortas från fem till fyra år. Detta gäller bland annat den utvidgade definitionen av fåmansföretag, kvalificeringsreglerna, utomståenderegeln samt karensregeln när ett företag upphör att vara ett fåmansföretag. Det kan dock konstateras att inga övriga förändringar görs i de så kallade kvalifikationsreglerna, det vill säga de bestämmelser som reglerar när fåmansföretagsreglerna överhuvudtaget är tillämpliga. Detta är synd med tanke på hur snårigt regelverket och praxis har blivit.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. För de ändringar som rör tidsförkortningen från fem till fyra år enligt ovan föreslås dock en senare tillämpning, från och med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Sänkning av SINK-skatt i två steg
Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) föreslås sänkas från dagens 25 procent till 22,5 procent från och med den 1 januari 2026. Därefter planeras en ytterligare sänkning till 20 procent från den 1 januari 2027.
Skattefria gåvor till ideell verksamhet
Sedan 2019 finns möjlighet för privatpersoner att få skattereduktion för gåvor till så kallade godkända gåvomottagare. Motsvarande incitament har hittills saknats för företag. Regeringen föreslår nu att en liknande möjlighet införs för juridiska personer från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär att företag ska kunna lämna skattefria gåvor till godkända ideella organisationer som bedriver social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Efter begäran ska juridiska personer ha rätt till skattereduktion för sådana gåvor, där reduktionen görs mot statlig inkomstskatt. För att en gåva ska ge rätt till skattereduktion krävs att den uppgår till minst 2 000 kr vid ett och samma tillfälle. Det sammanlagda underlaget för skattereduktion får uppgå till högst 800 000 kr per år.
Sänkning av mervärdesskattesatsen
Mervärdesskattesatsen på livsmedel föreslås sänkas från 12 procent till 6 procent mellan den 1 april 2026 och den 31 december 2027. Även mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar föreslås sänkas, från 25 procent till 6 procent. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt
Reglerna om fördelning av avdrag för mervärdesskatt föreslås ändras genom att omsättningsmetoden införs som uttrycklig huvudregel för fördelningen vid förvärv som är gemensamma för skattepliktiga och undantagna transaktioner. Det föreslås även att kompletterande regler införs som möjliggör användning av andra fördelningsmetoder i situationer där dessa ger en mer rättvisande bild av i vilken utsträckning de förvärvade varorna och tjänsterna faktiskt används för att genomföra skattepliktiga transaktioner. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Ingen sänkt bolagsskatt eller förändring av ränteavdragsreglerna
I en promemoria som regeringen presenterade i våras föreslogs en sänkning av bolagsskattesatsen med 0,6 procentenheter, från nuvarande 20,6 procent till 20 procent. I budgetpropositionen har regeringen dock valt att inte gå vidare med förslaget, vilket innebär att bolagsskattesatsen 2026 kommer att ligga kvar på 20,6 procent. Trots att en lagrådsremiss om förändrade ränteavdragsregler överlämnades i juni 2025 finns inget sådant förslag med i budgetpropositionen. Det återstår att se om dessa förändringar kommer att införas vid ett senare tillfälle.
Mervärdesskatt vid omvandling från lokaler till bostäder
Av budgetpropositionen framgår vidare att riksdagen har tillkännagett för regeringen att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder. Av tillkännagivandet följer att reglerna för mervärdesskatt vid omvandling från lokaler eller kontor till hyresfastigheter är ofördelaktiga, till exempel genom att möjligheten att göra avdrag för byggkostnader är sämre vid omvandling till bostad än vid fortsatt användning som lokal. I propositionen konstateras att effekterna inte kan åtgärdas på något annat sätt än att göra uthyrning av bostäder mervärdesskattepliktig och slopa avdragsbegränsningen. Enligt regeringen vore en sådan förändring dock varken träffsäker eller kostnadseffektiv och därför föreslås inga åtgärder med anledning av tillkännagivandet.
