Förslag om stämpelskatt vid förvärv genom fastighetsbildning

I en rapport från Lantmäteriet föreslås att stämpelskatt ska tas ut vid jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning, fastighetsregleringsförvärv samt klyvningsförvärv. Skattesatserna är desamma som vid köp av fast egendom men vissa beloppströsklar föreslås. Förslaget beräknas inbringa 0,3–1 miljarder kronor årligen i skatteintäkter.  

Köp av fastighet är stämpelskattepliktigt. Stämpelskatten uppgår till 1,5 procent för privatpersoner och 4,25 procent för juridiska personer. Vissa juridiska personer omfattas dock av den lägre skattesatsen, t.ex. bostadsrättsföreningar. Förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder omfattas dock enligt nuvarande regler inte av stämpelskatteplikt.

Regeringen gav den 3 december 2020 Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar för att införa en generell stämpelskatteplikt för förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning, och i så fall lämna förslag med den innebörden. Lantmäteriet har den 31 mars 2022 överlämnat sin rapport Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder. Det kan också noteras att Lantmäteriet har tolkat sitt uppdrag så att det i huvudsak avser de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för stämpelskatt vid fastighetsbildning. Lantmäteriet har således inte utrett om det finns behov av en sådan stämpelskatteplikt.

Lantmäteriet har identifierat tre olika fastighetsbildningsåtgärder för förvärv av fast egendom utan stämpelskatt, och som föreslås omfattas av stämpelskatteplikt:  

1. Jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning. Med detta avses köp av en fastighet som genom fastighetsbildning sammanförs med en angränsande fastighet som förvärvaren redan äger. Köpet följs då av en ansökan om fastighetsbildning i stället för ansökan om lagfart, och träffas därför inte av stämpelskatt. Lantmäteriet föreslår att sådana förfaranden ska omfattas av stämpelskatt på samma sätt som köp av fast egendom med efterföljande ansökan om lagfart. Stämpelskatten ska också beräknas på samma sätt som vid köp, dvs. baseras på det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet.
   
2. Fastighetsregleringsförvärv. Överföring av fast egendom genom fastighetsreglering omfattas enligt gällande regler inte av stämpelskatt. Lantmäteriet föreslår att sådan överföring ska omfattas av stämpelskatt. Förslaget omfattar dock inte fastighetsreglering i samma ”ägares hand”, dvs. om fast egendom överförs från en fastighet till en annan fastighet och båda fastigheterna ägs av samma person. Stämpelskatten ska beräknas på den avstående fastighetens marknadsvärdesminskning till följd av förvärvet. Detta värde bedöms med ledning av intyg från sakkunnig eller annan utredning.
   
3. Klyvningsförvärv. Klyvning innebär att en samägd fastighet (klyvningsfastigheten) ”utplånas” och delas upp i flera klyvningslotter. Klyvningslotterna kan bilda fastigheter för sig eller ingå i andra fastighetsbildningsåtgärder. Delägarna i klyvningsfastigheten tilldelas andel i en av klyvningslotterna. Lantmäteriet föreslår att förvärv genom klyvning ska omfattas av stämpelskatt. Vid klyvning utgörs det skattepliktiga förvärvet av den ägarandel av klyvningslotten som tillfaller den skattskyldige genom klyvningen, minskat med dennes ägarandel av klyvningsfastigheten. En fastighetsägare som äger 2/5 av en klyvningsfastighet och som blir ensam ägare till en klyvningslott ska alltså betala stämpelskatt på 3/5 av värdet på klyvningslotten. Förvärvet anses utgöras av differensen mellan ägarandelen i klyvningsfastigheten (2/5) och ägarandelen i klyvningslotten (hela, 5/5). Förslaget träffar alltså även situationer där klyvningen innebär att en fastighetsägare erhåller en klyvningslott som värdemässigt motsvarar eller understiger värdet på dennes andel i klyvningsfastigheten. Förslaget är alltså inte begränsat till situationer av ”snedklyvning”.

En tröskel föreslås beträffande de två sistnämnda tillvägagångssätten om 1 mkr för privatpersoner och bostadsrättsföreningar och 350 tkr för de flesta övriga juridiska personer. Trösklarna innebär att värdet endast ska beskattas till den del det överstiger 1 mkr respektive 350 tkr.

Lantmäteriets rapport innehåller inte något datum för ikraftträdande. Beträffande jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning (första tillvägagångssättet i punktlistan ovan) nämns dock att myndigheterna behöver ett år för att genomföra den utveckling som krävs för att kunna ta emot och hantera de beskattningsärenden som förslaget ger upphov till.

Lantmäteriet anför också att det krävs ytterligare utredning avseende skatteförfaranderegler för att kunna införa stämpelskatt beträffande de två sistnämnda tillvägagångssätten i punktlistan ovan. Skälet till detta är att sådana förvärv skulle kräva att den skattskyldige åläggs en skyldighet att förse beskattningsmyndigheten med tillräckliga uppgifter om förvärvet, vilket skulle kräva samverkan med andra myndigheter.