Efter EU-domstolens förhandsavgörande i det s.k. Lexel-målet (C- 484/19) förklarar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att Lexel AB har rätt till avdrag för ränteutgifter. Genom domen är det nu klart att avdrag för ränteutgifter till företag i andra medlemsstater inte kan nekas med stöd av den s.k. undantagsregeln i situationer där företagen skulle ha omfattats av de svenska koncernbidragsreglerna om det utländska företaget varit svenskt. Domen besvarar dock inte vad som gäller om det utländska företaget inte befinner sig inom EU eller om koncernbidragsförutsättningar inte hade funnits även om det utländska företaget varit svenskt. Domen besvarar inte heller vad som gäller när ränteavdrag nekats enligt andra delar av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna än undantagsregeln.
Bakgrund
Sverige har haft begränsningar i möjligheten att dra av koncerninterna räntekostnader sedan 2009. Den regel som nu prövades av HFD i förhållande till etableringsfriheten är den s.k. undantagsregeln som infördes 2013. Regeln innebär att koncerninterna räntekostnader inte får dras av om det huvudsakliga skälet bakom skuldförhållandet är att koncernen ska erhålla en väsentlig skatteförmån.
Undantagsregeln har huvudsakligen tillämpats på räntebetalningar till utländska koncernföretag som varit föremål för en lägre beskattning än svensk bolagsskatt och på räntebetalningar till utländska koncernföretag som har haft kostnader/underskott som medfört att ränteinkomsten inte omedelbart beskattats.
Efter att HFD begärt förhandsavgörande avseende undantagsregelns förenlighet med etableringsfriheten fann EU-domstolen i det s.k. Lexel-målet den 20 januari 2021 att de svenska reglerna utgjorde ett hinder mot etableringsfriheten som inte kunde rättfärdigas.
I målet, som HFD nu tar upp till slutlig prövning, hade Lexel AB betalat ränta till koncernens franska internbank. Internbanken var föremål för beskattning över 10 procent och avdrag för ränteutgiften skulle därför i utgångsläget medges enligt den s.k. tioprocentsregeln. Skatteverket, vars beslut fastställdes av förvaltningsrätten och kammarrätten, nekade dock avdrag med stöd av undantagsregeln eftersom skuldförhållandet ansågs huvudsakligen motiverat av skatteskäl.
HFD:s avgörande
HFD:s bedömning i sakfrågan är mycket kort. HFD konstaterar att ränteinkomsten beskattas med över 10 procent i Frankrike och att den ränteavdragsbegränsningsregel som är tillämplig är undantagsregeln. Därefter konstateras att det i målet är ostridigt att Lexel AB och det franska koncernbolaget skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om det franska bolaget hade varit svenskt och att undantagsregeln då inte hade varit tillämplig på räntebetalningarna. Genom EU-domstolens dom är det därmed enligt HFD klarlagt att det inte är förenligt med artikel 49 i EUF-fördraget att med stöd av undantagsregeln vägra Lexel AB avdrag för de aktuella ränteutgifterna.
Kommentar
Utgången i målet var väntad med tanke på EU-domstolens förhandsavgörande.
Av större intresse var om HFD skulle göra mer generella uttalanden om i vilka situationer de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna strider mot de fria rörligheterna. HFD väljer dock att endast uttala sig om den aktuella situationen, dvs. om undantagsregeln kan tillämpas när koncernbidragsförutsättningar hade förelegat om det räntemottagande företaget varit svenskt. I dessa situationer bör avdrag därmed nu medges i de allra flesta fall.
Vad gäller de företag som antingen har nekats avdrag med stöd av andra regler än undantagsregeln eftersom räntan beskattas med under 10 procent, eller de företag som inte skulle ha haft koncernbidragsförutsättningar med det räntemottagande företaget även om detta varit svenskt, är det dock fortfarande oklart om en tillämpning av reglerna kan anses strida mot EU-rätten. Detsamma gäller i de situationer där det räntemottagande företaget inte befinner sig inom EU och frågan om en otillåten inskränkning ska prövas mot den fria rörligheten för kapital i stället för etableringsfriheten.
Vår uppfattning är att det finns starka skäl som talar för att nekade avdrag även i dessa situationer strider mot EU-rätten. Mot bakgrund av HFD:s tydligt avgränsade dom är det dock sannolikt att Skatteverket fortsatt kommer anse att reglerna kan tillämpas i många av de situationer som inte direkt omfattades av prövningen. Vad gäller Skatteverkets inställning till domens räckvidd bör vi dock kunna vänta oss ett klargörande genom en rättsfallskommentar inom de närmaste veckorna.
Har ni några frågor med anledningen av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna och hur domen påverkar er situation? Tveka inte att kontakta oss.
Henrik Kjellgren
Partner
+46 73 152 51 66
[email protected]